Pärmen – en svensk bastion
I dag höll jag på att beställa 1000 pärmar från Estland. Innan jag kunde gå vidare så ville esterna bara klargöra huruvida det var frågan om två eller tre hål. Fyra, tänkte jag och började söka på pärmstandard på nätet. Wikipedia kom till undsättning.
Här visar det sig att det finns en standard som heter ISO 838 (två hål) samt ISO 888 (fyra hål). Det är dessa två som används i Europa. Den svenska standarden kallas Svensk triohålning och det beror inte på att den har tre hål (för den har ju fyra). 1889 uppfann Andreas Tengwall gaffelpärmen och på den tog han patent under namnet ”Triopärmen” som syftade på honom och hans två kompanjoner. Tack Wikipedia för att jag slapp 1000 estniskt gafflade pärmar.
Nu slår mig en annan tanke. Snus, öl, jordgubbar och bananer har EU-anpassats men pärmar? Icke! Där går tydligen gränsen för nationell stolthet. Endast Sverige svenska pärmar har!
Uppdatering: Det visar sig att ISO 888 är en helt annan standard (som rör längden på bultar) och att “888″ är en smeknamn på den fyrhåliga versionen av ISO 838. Det är nämligen så finurligt att det är 8 centimeter mellan alla hål i den fyrhåliga versionen av 838.
