Jag får en del träffar från folk som sökt på ord och fraser som “postorderfru“, “hämtfru“, “asiatisk fru“, “äktenskapsförord filippinerna” och “kvinna filippinerna“. Jag antar att det har att göra med min text om Alkis-bosse och inte minst den om jag och snuskgubbarna. En och annan snuskgubbe hamnar nog här den vägen. Kanske är även du som läser det här en snuskgubbe? I så fall vänder jag mig till dig.
Du sitter där och söker lite bekräftelse eller praktisk information. Kanske tror du att du är kär eller så är du bara kåt.
Jag förstår dig. De kan vara oemotståndliga, filippinskorna, med sin oskuld, sitt allvar, sin stolta hållning, sin exotism, sitt långa svarta hår och sitt smidiga sätt. Klart att det är lätt att falla. Särskilt när det är semester, varmt, pengarna verkar räcka hur länge som helst och du plötsligt är mer populär än någonsin.
Det känns som sommarlov på högstadiet. Skolflickorna fnittrar omkring dig, nätterna är varma och spännande, du är rik och intressant och framtiden är ett oskrivet blad.
Du kan vara deras dröm. Du kan bli en hjälte som ger dem det de fantiserar om. Du är en Americano, en väg ut till den spännande västvärlden.
Och så har du hittat den där kvinnan. Hon ler mycket, skrattar när du skämtar och hon ser upp till dig. Hon är så följsam. Det verkar så enkelt med henne, inget ifrågasättande, inget tjat, bara tacksamhet och glädje. Du känner dig smart och manlig i hennes sällskap. Hon är ung.
Men Filippinsk följsamhet bygger på att allt rör sig i förhållande till allt. Där svenskar följer regler följer man på Filippinerna istället varandra. Kanske har det att göra med att det alltid är så trångt överallt. Jag såg något liknande i Japan. Det funkar inte att buffla på och hävda sin regelvunna rätt i alla lägen. Bättre då det som får situationen att fungera smidigt. Jag rör mig lite åt det här hållet och du rör dig lite åt det där hållet och ingen krockar med någon varken bildligt eller bokstavligt. Varken i trafiken eller i samlivet.
Svenska män upplever ofta att asiatiska kvinnor är så enkla att ha att göra med. De följer så bra. De agerar enligt ovanstående följsamhetsprincip. Att alla inblandade bjuder till och backar ibland. Men i ett förhållande blir det problem om det bara är en som agerar enligt denna princip.
Rannsaka dig själv. Är det dig hon älskar? Vad får du kvar om du tar bort ditt ekonomiska övertag? Om du tar bort de filippinska drömmarna om en Americano? Kommer du att vara den kung du nu känner dig som när ni kommer tillbaka till Sverige? Kommer du kunna ge henne allt det där som du direkt eller indirekt lovar?
Rannsaka dig själv. Är det henne du älskar? Eller är det idén om att du ska ha någon form av relation light där du slipper bjuda till som tilltalar dig? Kan du, handen på hjärtat, få ett förhållande med en svensk kvinna att fungera eller är det så att du har lite svårt med det där med jämställdhet?
Älskar ni varandra, bortom kultur och avstånd, ja då är hon värd ett jämställt och ärligt förhållande utan falska löften eller äktenskapsförord. Ett förhållande där även du engagerar dig och bjuder till.
Jag får en del träffar från folk som sökt på ord och fraser som "postorderfru", "hämtfru", "asiatisk fru", "äktenskapsförord filippinerna" och "kvinna filippinerna". Jag antar att det har att göra med min text om Alkis-bosse och inte minst den om jag och snuskgubbarna. En och annan snuskgubbe hamnar nog här den vägen. Kanske är ...
