Alla är vi barn i början

Wednesday, January 26th, 2011

Anders Mildner skriver fint på SvD om att I framtiden kommer vi alla att vara it-fån. Det handlar om att vi inte får glömma bort alla äldre som inte växt upp med internet och dagens teknik. Det är riktigt och jag håller med.

Men. Jag som har barn i blandade åldrar, från fyra och upp till femton vill även slå ett slag för de yngres bildning och utbildning. Det är lätt att imponeras av deras korta inlärningskurva när de fipplar sig fram till ett spel på föräldrarnas mobiltelefon eller när de lär sig slå på en film som de själva vill se. Men sen då?

Jag slås av hur ofta jag får lära barnen en massa IT-relaterade saker, senast igår fick jag förklara för tioåringen hur blåtand fungerar och att det är bra att stänga av den när man inte använder den, av flera skäl (det drar onödigt med ström och det kan utgöra en säkerhetsrisk). Femtonåringen blir glad när hon får lära sig att formatera dokument med formatmallar och tabbstopp istället för att ändra teckenstorlekar manuellt och knappa sig fram med mellanslag. Alla uppskattar ett schysst kortkommando. Det är inget de kan bara av sig själva, någonstans, någon gång måste de lära sig. Barnen har växt upp med tekniken, vi är generösa med både hårdvara och tid, men den är inte medfödd för det. Den måste läras in och där har vi, föräldrar som kan, ett ansvar. Ett ansvar som vi kommer att ha kvar även i framtiden.

Denna vecka så här långt

Friday, September 25th, 2009

Här är ett axplock från 13-åringens öden och äventyr den här veckan.

Söndag: Samtal från klassföreståndare, störande på lektionerna.
Tisdag: Sex veckor gammal cykel stulen. Nyckeln glömd hemma, cykeln ihoplåst med kamratens cykel med kamratens undermåliga wirelås.
Torsdag: MP3-spelare först borttappad och när den återfinns är den trasig. Problemet löses genom att yngre systerns MP3-spelare annekteras. Två månader gammal väska tappas bort. Innehåll bland annat: Plånbok, skåpnyckel och ett bar skapligt nya och rätt dyra skor.

Var det inte för att det här liknar en helt vanlig vecka de senaste åren så skulle jag kunna bli vidskeplig och säga att 13 faktiskt är ett olyckstal.

Hopp om nästa generation

Tuesday, January 13th, 2009

Morgon på dagis, förskolläraren frågar om barnet har en pojke eller flicka i vagnen.
- Det är en docka, svarar tvååringen.

Klarsynt.

Ljud, ljud vrålande ljud

Friday, December 28th, 2007

De lite äldre barnen ÄÄÄÄÄÄÄLSKAR att göra ljud. Speciellt när den lilla ettåringen ska sova. De kan sitta timmar i sträck på sitt rum och titta på TV (naturligtvis på allra högsta volym, men det går ju att stänga dörren) men en sak som är helt säker är att när jag precis dragit igen dörren så att den lilla ettåringen ska få sova så dräller det in en tolvåring eller en sjuåring i köket som ligger vägg i vägg med rummet där ettåringen ska försöka somna in. DÅ tycker de att det är en lysande stund för tillredande av chokladryck i obscena mängder, DÅ tycker de att det är ett optimalt tillfälle att skrika höga Tarzanvrål till varandra (en av dem i köket och den andra bakom stängd dörr två rum bort förstås). Naturligtvis involverar dessa aktiviteter diverse ljudalstrande moment såsom körande av mikrovågsugn, smällande i kastrullock och rafsande bland bestick.

Jag kan påpeka det osmidiga i detta beteende, jag kan be dem, jag kan skälla, jag kan sucka uppgivet. Inget hjälper. Nästa gång det är dags att lägga den lilla så valsar samma sju- eller tolvåring in i köket, redo för nya decibelövningar.

Världen är emot mig.


Andra som skriver om
, , ,